2011-03-21

Är rasismen allt?

Rasism är och fortsätter vara ett problem i stora delar av världen, inte minst i Sverige. Därför är det tråkigt att den organisation som säger sig organisera unga i kampen mot rasism, Ungdom mot rasism, emellanåt har så urbota korkade rekommendationer. Läs exempelvis dagens Svd där den nyvalde ordföranden Anton Landehag skriver.

Dagens debattinlägg är egentligen inte något nytt från Landehag, betydligt mer utförligt skrev Landehag tillsammans med den föregående ordföranden Ola Karlman om ämnet (även på Brännpunkt), då kunde man läsa att:
Ett grundläggande antagande i integrationspolitiken är att det finns skillnader i samhället som inte är önskvärda. Därför skapar dagens integrationspolitik ett vi och dom-tänkande
Jag kritiserade inlägget här (kortfattat: det finns skillnader i samhället, vissa är inte önskvärda. Olika sätt att se på könsstympning är inte önskvärt). I dagens artikel upprepas egentligen tesen att integrationspolitiken av idag är intolerant och bör ersättas av något annat:
Riktningen i svensk integrationspolitik förändras till att benämna rasismen som problemet och inte integrationen, för att på så sätt problematisera de rasistiska strukturerna och inte ”invandraren”.
Stycket tydliggör vad det är UMR menar. Deras antagande är att dagens integrationspolitik enbart utgår från att invandraren är ett problem som måste lösas (dvs integreras). De menar att bristen på integration (av invandrare) inte är ett problem utan rasismen. Problemet, oavsett hur man definierar det, löses alltså genom att sätta rasismen i centrum för att därefter motarbeta den.

I regeringens definition av integrationspolitiken signaleras tydligt att integrationspolitik är en process som går åt två håll, dvs både att samhällets institutioner ska utgöra minimala hinder och att den nyanlända måste acceptera lagar, regler och förhålla sig till rådande samhällsnormer.

Anledningen till att ex utomeuropeiska invandrare idag har en betydligt större nivå av arbetslöshet skulle då UMR mena är ett problem med rasismen och inte något som kan lösas med någon typ av integrationspolitik. Det är här resonemanget totalt går under.

Även om diskriminering och rasism existerar, i synnerhet synligt på arbetsmarknaden kan inte skillnaden i sysselsättning mellan infödda svenskar och utomeuropeiska invandrare förklaras enbart med diskriminering. Den här typen av enkelspårighet påminner tyvärr om SD:s resonerande när det kommer till förklaringen av invandrares överrepresentation i brottsstatistiken.

Det finns ingen forskning som visar att skillnader i sysselsättningsnivåer eller deltagande i samhället (benägenhet att rösta och politiskt deltagande etc) enbart eller ens till överväldigande del skulle handla om rasism om diskriminering. Däremot finns mycket mer forskning som visar att det är en fråga om arbetsmarknads utformning, hur offentligheten hanterar nyanlända, bostadsmarknadens utformning etc. Att reducera allt till rasism och diskriminering är att göra lösningen av många problem i samhället en otjänst.

Organisationer som Ungdom mot rasism, centrum mot rasism och Afrosvenskars riksförbund, Muslimska människorättskommittén arbetar egentligen utifrån en enkel logik: man låser sig vid en förklaringsmodell och blir därefter tvingad att enbart understödja den egna tesen. För UMR:s räkning är det tråkigt, de har ett viktigt uppdrag som grumlas av den här typen av resonemang.

Är det en slump att en organisation vars enda uppdrag är att motarbeta rasism har som huvudrekommendation i artikeln att regeringen bör satsa mer pengar på deras verksamhet och lägga ner integrationspolitiken?

(Hörde jag någon ropa rent-seeking?)

På samma tema: LO-bloggen, Immi, Klimatsmart, Angie Roger.

6 kommentarer:

  1. Skrev ett långt inlägg som råkade försvinna. Men det var intressant:)

    Men tycker det verkar som du väljer att misstolka UMR och Anton i synnerhet.

    Ingen har motsatt sig integrationspolitiska åtgärder. Vi menar bara på att de kan ah begränsad effekt om man inte motverkar den strukturella rasismen.

    Du skriver: "Däremot finns mycket mer forskning som visar att det är en fråga om arbetsmarknads utformning, hur offentligheten hanterar nyanlända, bostadsmarknadens utformning etc."

    Det är här vi tänker att en rasism som är strukturell spelar in. Vi håller med om att det handlar om en utformningsfråga. Men idag är det utformat så att människor, med annan etnictet, annan religion och med annan kulturell identitet än de i majoritetssamhället i sverige, missgynnas jämfört med etniska svenskar som är kristna och med "svensk" kultur.

    Vi vill ju att poltiker som du ska ta tag i den strukturella rasismen som finns dold i olika system såsom bostadsköer så att invandrare inte segregeras i vissa områden.

    Även om vi skulle genomföra integrationspolitiska åtgärder men inte ändrar hur bostadsköer och bostadsmarknadens utformning så får det begränsad effekt.

    Det är heller inte så att UMR går med vinst och vi engagerar oss inte för att det är världens roligaste ändamål att bekämpa rasism. Så att vi skulle ha ett egenintresse i att begära mer pengar till anti-diskrimineringsarbete känns som ett lågt slag från dig.

    Vi står fast vid att vi tror det är något som behövs, men vad tror du egentligen vi skulle tjäna på det. Har vi verligen ett ekonomiskt intresse i det så att du inte bör ta oss på allvar. Som sagt lågvattenmärke.

    Men jag tror vi egentligen förstår varandra. Eller jag hoppas du förstår lite mer hur vi tänker. Du får gärna återkomma om det inte är så, för då kan jag förklara mer.

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar Niclas.

    Tyvärr verkar inte min kritik riktigt nått fram till dig. Du skriver:

    "Ingen har motsatt sig integrationspolitiska åtgärder. Vi menar bara på att de kan ah begränsad effekt om man inte motverkar den strukturella rasismen."

    och

    "Även om vi skulle genomföra integrationspolitiska åtgärder men inte ändrar hur bostadsköer och bostadsmarknadens utformning så får det begränsad effekt."

    Vilket jag menar helt enkelt inte stämmer. Det finns begränsade bevis för att strukturell rasism skulle vara det överhängande integrationspolitiska problemet.

    Diskriminering och rasism kan förklara viss diskrepans i sysselsättningsgrad mellan infödda svenskar och ex utomeuropeiska invandrare när alla övriga faktorer (utbildning, erfarenhet, språk) är medräknade. Det är givetvis inte bra men är inte det huvudsakliga problemet. Därför är det mer än oansvarigt att mena att man ska strunta i att fokusera på det som gör skillnad till förmån för något som förvisso är viktigt men inte huvudproblemet.

    "Det är heller inte så att UMR går med vinst och vi engagerar oss inte för att det är världens roligaste ändamål att bekämpa rasism"

    Det är inget misstänkliggörande utan mer ett konstaterande att rent-seeking sker väldigt naturligt. På samma sätt som att inga partier öppet kräver avskaffande av partistödet eller att SvD kräver att presstödet ska avskaffas.

    "Men jag tror vi egentligen förstår varandra. Eller jag hoppas du förstår lite mer hur vi tänker. Du får gärna återkomma om det inte är så, för då kan jag förklara mer. "

    Jag förstår precis vad du menar och du förtydligar egentligen bara det jag nu två gånger kritiserat i er position: att all tyngd läggs på strukturell rasism som samhällsproblem och att verkningsfull integrationspolitik (om sådan ens ska drivas) inte kan fungera om inte det huvudsakliga problemet löses först. Jag menar att det är nys och att ni inte har något bevis för att den strukturella rasismen är det huvudsakliga problemet.

    SvaraRadera
  3. Jag tror en verkningsfull integrationspolitik kan fungera. Men det handlar om att förändra systemen, inte ensidigt kritisera invandraren.

    Tycker det är tråkigt om du tror vi gett upp hoppet om integrationspolitik. Vi tror det är en förutsättning. Men politiken får inte vara småaktig och välja dne lätta vägen som ofta är att kritisera individen för samhällets tillkortakommanden.

    SvaraRadera
  4. Tolkar du det jag skriver som att min linje går ut på att kritisera invandrare. Läs om min ursprungstext och mitt svar till dig igen fast noga den här gången.

    Jag lägger absolut inte skulden på enskilda individer, frågan är betydligt mer komplex än så - något som er lösning tyvärr inte är.

    SvaraRadera
  5. Jag har verkligen inte beskyllt dig, men däremot finns det många politiker som inte kommit längre än att kritisera individen för samhällets tillkortakommanden.

    SvaraRadera
  6. Du får gärna diskutera med de politikerna men i det här kommentatorsfältet diskuterar du med mig och inlägget ovan, inget annat.

    SvaraRadera

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se