Det verkar finnas två anledningar att tycka illa om Folkpartiets "korrektion" av skolverkets föreslagna läroplan:
Antingen tycker man att det är problematiskt att kristendomen får en särställning gentemot andra religioner i religionsundervisningen. Eller så tycker man att ministrar inte ska gå in och detaljreglera innehållet i de ämnen som eleverna läser.
Givetvis är det så att kristendomen spelat och alltjämt, om än på ett mer subtilt sätt, en enorm roll för det svenska samhället. Att tro motsatsen är konstigt. Då gör man sig dessutom skyldig till att blanda ihop en önskan om ett samhälle fritt från religion med hur det faktiskt ser ut. Men det här handlar inte om historieämnet, det handlar om religionsundervisningen.
Varför ska vi egentligen åtskilja filosofi, etik och religion från varandra på grundskole och gymnasienivå? Det handlar om livåskådningar och borde behandlas tillsammans. Att det i vissa åskådningar ingår en eller flera gudar är egentligen oväsentligt. Såväl läsning av Så talade Zarathustra som Gamla testamentet är viktigt för att förstå det samhälle som vi lever i.
Är inte separat religionskunskap lite av en anakronism?
Den frågan låter jag däremot sveriges lärare svara på. Jag lämnar det även till landets ypperliga lärarkår att välja exakt hur de vill förmedla kunskap om traditioner, religioner och människans natur.
Det är inte en ministers arbete att detaljstyra vilken religion som framhävs eller nedprioriteras i undervisningen. Lika lite bör ministrar lägga sig i om det är Strindberg eller Boye som säger mest om Sverige som land eller om romantiken eller renässansen är de viktigaste perioderna i litteraturen. Detta är inte frågor för en liberal utbildningsminister. En liberal utbildningsminister ska skapa förutsättningar för världens bästa skola, inte innehållet i skolböckerna.
Glöm aldrig: politisering från ett håll öppnar upp för politisering från ett annat. Vill vi verkligen att politiker ska rösta om vilka folkmord som begåtts, eller vilken filosofisk inriktning som lärarna bör prioritera? Det är en rollförskjutning där jag som liberal är orolig över vad politiker med makt egentligen tror att de sysslar med.
Här har vi ännu en fråga där det är självklart vad den liberala positionen är.
Uppdatering: Mikael Trolins anklagelse om att Björklunds linje i den här frågan skulle handla om dold främlingsfientlig är helt absurd. Björklunds linje är egentligen inte konstig men missar i frågan om politiska gränsdragningar. Det är givetvis betydligt svårare att argumentera för det än att göra en simpel anklagelse om flirt med främlingsfientlighet.
På samma tema: Stenudd, Norah4You, Roger Jönsson, Myndighetskontroll, Liberum Veto, Anna Wester, Stockholmscollage, Erics tillhåll, Ex, Olof Lindquist, DN, EX2, HBT-Sossen, Mattias Svensson, Johan Ingerö, Konservativa tankar, Humanistbloggen, AB.
Antingen tycker man att det är problematiskt att kristendomen får en särställning gentemot andra religioner i religionsundervisningen. Eller så tycker man att ministrar inte ska gå in och detaljreglera innehållet i de ämnen som eleverna läser.
Givetvis är det så att kristendomen spelat och alltjämt, om än på ett mer subtilt sätt, en enorm roll för det svenska samhället. Att tro motsatsen är konstigt. Då gör man sig dessutom skyldig till att blanda ihop en önskan om ett samhälle fritt från religion med hur det faktiskt ser ut. Men det här handlar inte om historieämnet, det handlar om religionsundervisningen.
Varför ska vi egentligen åtskilja filosofi, etik och religion från varandra på grundskole och gymnasienivå? Det handlar om livåskådningar och borde behandlas tillsammans. Att det i vissa åskådningar ingår en eller flera gudar är egentligen oväsentligt. Såväl läsning av Så talade Zarathustra som Gamla testamentet är viktigt för att förstå det samhälle som vi lever i.
Är inte separat religionskunskap lite av en anakronism?
Den frågan låter jag däremot sveriges lärare svara på. Jag lämnar det även till landets ypperliga lärarkår att välja exakt hur de vill förmedla kunskap om traditioner, religioner och människans natur.
Det är inte en ministers arbete att detaljstyra vilken religion som framhävs eller nedprioriteras i undervisningen. Lika lite bör ministrar lägga sig i om det är Strindberg eller Boye som säger mest om Sverige som land eller om romantiken eller renässansen är de viktigaste perioderna i litteraturen. Detta är inte frågor för en liberal utbildningsminister. En liberal utbildningsminister ska skapa förutsättningar för världens bästa skola, inte innehållet i skolböckerna.
Glöm aldrig: politisering från ett håll öppnar upp för politisering från ett annat. Vill vi verkligen att politiker ska rösta om vilka folkmord som begåtts, eller vilken filosofisk inriktning som lärarna bör prioritera? Det är en rollförskjutning där jag som liberal är orolig över vad politiker med makt egentligen tror att de sysslar med.
Här har vi ännu en fråga där det är självklart vad den liberala positionen är.
Uppdatering: Mikael Trolins anklagelse om att Björklunds linje i den här frågan skulle handla om dold främlingsfientlig är helt absurd. Björklunds linje är egentligen inte konstig men missar i frågan om politiska gränsdragningar. Det är givetvis betydligt svårare att argumentera för det än att göra en simpel anklagelse om flirt med främlingsfientlighet.
På samma tema: Stenudd, Norah4You, Roger Jönsson, Myndighetskontroll, Liberum Veto, Anna Wester, Stockholmscollage, Erics tillhåll, Ex, Olof Lindquist, DN, EX2, HBT-Sossen, Mattias Svensson, Johan Ingerö, Konservativa tankar, Humanistbloggen, AB.
Inlägg
Åldermännen i FP borde helt klart lyssna mer på er LUFfare!
SvaraRaderaUtmärkt skrivet. Jag har fokuserat på den andra poängen, som du nämner men inte fördjupar dig i, att det är problematiskt att kristendomen får en särställning i politiken.
SvaraRaderaJag har utvecklat mina tankar här:
http://caspianrehbinder.wordpress.com/2010/10/10/religioner-bor-vara-lika-infor-lagen/
I ditt synsätt skymtar en tydligare liberalism än moderpartiet numera ger uttryck för. Det känner jag egentligen med varje parti: det är i ungdomsförbunden ideologin fortsätter att vara på dagordningen.
SvaraRaderaDu har visserligen fel. Det är en enorm skillnad på en etisk åskådning byggd på rationella filosofiska resonemang och empiriska verklighetsantaganden (även om jag som relativt tror att de är inkorrekta) och etik baserad på ett godtyckligt antagande om en/flera medvetena varelser som i sin tur gör till synes godtyckliga antaganden och fattar godtyckliga beslut om etiska frågor.
SvaraRaderaSenaste utspelet i dag från Björklund om att kristendomsundervisningen har företräde framför andra religioner är exempellöst. Varför göra en viktning av religioner överhuvudtaget?
SvaraRaderaSkolverket har gått igenom alla förslag i flera omgångar vad gäller remissförfaranden och gjort skrivningar om kristendomens särställning som alla kan finna väl avvägda. Detta är inget problem för lärarna men tydligen för Björklund. Han är kontextlös när det gäller hur lärare på olika platser i landet faktiskt måste anpassa undervisningen för att den ska bli relevant för de elever som är där. Björklund polemiserar nu med egna förslag innan någon fått se hans förslag innehållsmässigt. Björklunds tonalitet som vanligt det största problemet. För mig är det ytterligare en flirt med en förväntat islamofob opinion. Det är fler så kallat liberala partier som gått samma väg som nu Folkpartiet fortsätter på. Vi behöver bara gå till vårt södra grannland Danmark.
Det är dags för ett nytt socialliberalt parti i Sverige.
@Andras
SvaraRaderaAtt de inte stämmer gör dem inte mindre viktiga för att förstå människan och hur vi ser på världen. Godtyckliga antaganden (vad det nu betyder) om världen gör dem inte till mindre viktiga för dem som gör dessa antaganden. Jag tror definitivt det är bra att läsa religion i kombination med etik och filosofi för att förstå hur männskligheten är funtad.
Håller med dig helt och förundras återigen i den milsvida skillnad i inställning till "liberalismen" som finns mellan vissa grupper inom FP (LUF/fd Liberati) och partiledningen.
SvaraRadera@Adam: I så fall bör de nog hellre inkluderas i en psykologiutbildning, något som skulle behövas avsevärt tidigare i skolan.
SvaraRadera