2010-07-30

Vård till papperslösa

Idag skriver DN om vad vi i Liberala Ungdomsförbundet har sagt hela tiden: grundläggande mänskliga rättigheter bör vara lika för alla. Vi har idag en situation där det krävs ett pass för att ta del av sina mänskliga rättigheter, en situation som är helt absurt. Vård görs därmed till en enbart medborgerlig rättighet, inte en mänsklig rättighet.

Jag och LUF hävdar att vård är en mänsklig rättighet och då är det självklart att de utan papper ska erbjudas vård. Varför gör vi skillnad på människor utifrån vilken id-handling man har? Mänskliga rättigheter är globala, inte nationella. Sverige bör föregå med gott föredöme i den här frågan.

Skriv gärna under LUF Storstockholms namninsamling för papperslösas rätt till vård.

På samma tema: Christoffer Fagerberg, Froby, Bawar Ismail, Birgitta Rydberg, Daniel Andersson.

1 kommentarer:

  1. Jag är helt överens med dig i grundfrågan, papperslösa flyktingar bör självklart erbjudas vård på samma sätt som alla andra i landet. Detta är jag väldigt starkt för och har själv skrivit om det. Det jag däremot stället mig frågande till är att definiera rätt till vård som en mänsklig rättighet eftersom det skappar en rad ”problem” och definitionsfrågor.

    1. Om nu alla människor har rätt till statlig vård hur långt skall detta gå? Skall man tolka det direkt vilket man brukar göra med mänskliga rättigheter (blir problematiskt om du skall börja tolka rättigheter lite hur som helst) borde det vara en kränkning av människors rättigheter att inte ge medicin även om effekterna är små och priset enormt dyrt. Vidare blir frågan vad som gäller vid köer? Har jag en mänsklig rättighet till statlig vård vore ett rimligt antagande att det är en kränkning av mina mänskliga rättigheter om jag får vänta på vården och stå i vårdköer. Vidare borde samma princip gälla alla turister och alla människor som befinner sig i Sverige för den delen.

    2. Om man accepterar att Sverige bör kämpa för att alla länder skall respektera människors rättigheter och rätten till vård är en mänsklig rättighet blir det en del eventuellt ”intressanta” situationer. Skall Sverige arbeta med påtryckningar för att USA skall förstatliga sin vård? Samt då även höja skatterna för att betala vård till alla där? Vad händer om en majoritet av folket är emot statlig garanterad vård till alla? Skall man genom demokratiska beslut kunna upphäva sina egna mänskliga rättigheter? En ännu intressantare filosofisk fråga blir om alla människor i ett statslöst område (tänk hypotetiskt anarkokapitalistiskt samhälle)kränker sina egna rättigheter genom att inte bilda en stat och införa vård till alla

    3 För att spinna vidare på det globala resonemanget i 2, om vård nu är en mänsklig rättighet, borde det så skrivas in i grundlagen och skall människorna i Sverige kunna ”upphäva” denna rättighet genom majoritetsbeslut fast detta förutsätter att rättigheter är beroende av statliga lagar vilket de flesta liberaler nog inte skulle hålla med om och därmed vore det fortfarande en kränkning av människors rättigheter även om majoriteten var emot det. Det blir en väldigt komplicerad ansvarsfråga för vem som är ansvarig för rättighetskränkningen av människors rättigigheter i så fall.

    Det blev visst väldigt många frågor men poängen lär vara klar. Jag är den första som säger att papperslösa flyktingar självklart skall erbjudas vård på samma villkor som alla andra i Sverige och vilken ID handling man har skall inte avgöra detta men det jag ställer mig väldigt frågande till är alla de problem som följer med att definiera vård bekostad av staten som en mänsklig rättighet.
    SvaraRadera

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se