"Det här är definitivt en samhällsfråga. Porrindustrin letar sig in i våra fantasier, den får killar att längta efter analsex och kvinnor att skaffa silikonbröst för att vara mer estetiskt tilltalande. Behovet av motbilder är desperat och därför är det värt att bekosta en sådan här film med skattepengar" Britt-Marie Trensmar, konstnärDet var längesedan någon så kärnfullt sammanfattade problemet med statligt kulturstöd i dess olika former.
Det är varje vuxen människas fulla frihet att konsumera eller avstå från pornografi. Varje vuxen porrkonsument står det dessutom helt fritt att välja efter egen smak och tycke. Likt all annan konsumtion besitter man ett stycke konsumentmakt.
Britt-Marie säger att "behovet av motbilder" är desperat. Frågan är då vilken människosyn hon egentligen har? Kan inte vuxna människor självständigt förhålla sig till roller och ideal? Vems ansvar är det att ge en välbalanserad och fri syn på sexualitet egentligen?
Frågan är dessutom om de med "dålig" syn på sexualitet, eller de vars syn på sexualitet i störst grad är påverkad av mainstreamporr är de personer man kommer åt med en statligt understödd porrfilm.
Vuxna människor är inte elever i statens informella skola. Som vuxen förväntar man sig inte bli moraliskt eller ideologiskt uppläxad om man inte uttryckligen ber om det och sätter sig i ett klassrum. Det är definitivt inte en statlig kärnfråga att med hjälp av skattemedel premiera den ena eller andra synen på sexualitet.
Flera debattörer missar poängen. Givetvis är det bra om porren nyanseras, får fler motbilder och kan tillfredställa alla dess konsumenter. Men det är bara att sätta igång. Om man öppnar upp för statlig opinionsbildning från ett håll får man även vänta sig statlig opinionsbildning från ett annat håll. Kristdemokratisk porr någon?
Läs även andra bloggares åsikter om Porr, kulturstöd, opinionsbildning, statsstöd
Inlägg
4 kommentarer: